Kröning Charles III, kröning med 1000-åriga anor!

Vilken fest för den gode Charles och hans Camilla. Förra gången det var kröning var för 70 år sedan då mamma Elisabeth II kröntes den 2/6 1953. Festen gick då som nu av stapeln i Westminster Abbey. Charles har denna gång varit med och planerat, han har minskat lite på festligheterna. 1953 kom 8000 gäster, 2023 2000 gäster. Själva kröningsceremonin tog 4 timmar för 70 år sedan, nu 1 1/2 timme. Vår egen kung Karl Gustav och Victoria var hedersgäster och satt på första raden vid själva kröningen. Detta pga att Karl Gustav var den kung som suttit längst vid makten av alla närvarande kungligheter. Hans kusin drottning Margrethe av Danmark, som var den enda som kunde slå honom i denna tävlan kunde inte komma.

Kostnaden för 3 dagars festligheter beräknas ha blivit 1,3 miljarder kronor. Men väldigt lite klagan hördes över detta. Tvärtom så verkar den vanlige engelsmannen tyckte att detta var ett underbart tillfälle till fest. Folk tältade längs cortegévägen, köpte Charles och Camilla muggar och var oerhört positiva till själva arrangemanget. Och visst var det otroligt pampigt. 

Buckingham Palace i bakgrunden, nu är vi på G...

Publiken väntade troget och länge. Så många engelska små tanter uttryckte sin glädje i TV över denna kröningsfest. Pompa och ståt gillas av gemene man och trots allt tror jag engelsmännen gillar sitt kungahus.

Charles och Camilla färdades i stil i The Diamond Jubileé State Coach. Sällan har man skådat en glamorösare vagn. Den invigdes för 10 år sedan då Elisabeth firade 60 år på tronen.

Själva kröningskronan med stomme av guld vägde 2,3 kg. 440 ädelstenar prydde denna skapelse. Ärkebiskopen av Canterbury höll i trådarna på hela tillställningen.

Huvudpersonen utan krona. Tre klädbyten gjordes, ganska så offentliga men en traditionsenlig smörjning var mera privat. Någon av dessa herrar är förmodligen biskopen av Canterbury.

Camilla i vit skrud och diamanter

Westminster Abbey, ett drottningsläp med råge.

Säkert var mångas uppfattning att den goda Charles kunde ha lämnat ""walk over" till sonen William, men så blev inte fallet. Men visst hade det varit snopet om det man fostrats till i hela sitt 74-åriga liv bara halkat förbi. Så det blev som det var tänkt, må han nu få några goda år. Trots allt får han ju en chans att göra ett avtryck i Englands historia även om tidsspannet blir kort.