I morgon den 19/4 åker vi hem till kära Göteborg och Sverige igen. Mysigt och härligt som alltid. Tänk att 6 månader här nere går så fort! Det stora som har hänt här nere ur vårt, Stefans och mitt perspektiv, är ju att vi pensionerat oss från det fulla ansvaret att supportera 100 barn med full skolutrustning för ett år. Det har varit fantastiskt roligt, lärorikt och vi har känt att vi tillsammans med övriga svenskar gjort nytta. Lite äldre har vi blivit på dessa 10 år och vi längtar lite efter att ha tid med andra saker, träffa våra barn och barnbarn lite mera, resa lite mera, tänka lite mera.
2023 sponsrade vi genom naturlig avgång (barnen går vidare till Secondary school, dom flyttar, byter skola etc) därför endast 67 barn på ACJ Phakade Primary School. Nästa år blir det färre igen och det kan vi klara genom en mindre insats, sparade medel och sparade tidigare gåvor.
I fredags gjorde vi en sista insats för säsongen för 6 av våra barn. Kanske kommer ni ihåg att 6 barn från ACJ besökte oss på Imibala Golf Cup den 5/2? Bla fick dom en liten kasse med gåvor som minne, en bok, godis och en uggla. För oss står ju en uggla för klokhet, visdom och lärande men så är det inte i Sydafrika. En ugglas hoande om natten kan istället betyda otur, olycka eller död. Oj, oj, det blev helt fel! Vi frågade men vad är det som är bra, vad bringar lycka och framgång? Jo, titta här, sa dom, vårt skolemblem är en örn. Örnen är stark, klok och står för framgång i livet. Aha, sa vi, vi måste hitta örnar!
Och den som söker finner, vi träffade Mgadza Wilson först på Somerset West Marknad, sen på Lourenford och han sa att han kunde göra en provörn. Och se det gjorde han dvs han gjorde 5 st på en gång. Sen blev det också en sjätte efter lite väntan. Så här såg dom ut!
![]() |
| 6 fina örnar gjorda i nån sorts tjock plåt och alla i olika färger. Tracey har gjort fina kort, där det står: "A gift for you Avyile with love from your Swedish friends" |
![]() |
| Mgadza Wilson hette vår örnkonstnär och vi lärde oss allihop att en vit kan lita på en svart och en svart kan lita på en vit och det blir hur bra som helst. Bara först lite kringelikrokar på vägen. |
Imibala hjälpte oss att arrangera en överlämning på ACJ Phakade tillsammans med Thuli, Imibalas representant på skolan. Thuli pratar xhosa, afrikaans och engelska, precis som många av barnen gör. Engelska är väl det som många av barnen klarar sämst men det går ändå ganska bra.
Vi träffas kl 9, Mr Majingo, rektorn har också lovat att att vara med. Stämningen i skolan är god, mycket skratt och glädje. Under tiden vi väntar träffar vi Wandile, som vi har träffat tidigare i samband med syn- och munhälsoundersökningar på "våra" barn i skolan. Energisk, klok, supersnabb med allt, en jättebra kille.
Barnen kommer gående, tjejerna Inako, Dineo, Bukhobakhe och killarna Avuyile, Sinekhaya och Sonwabile och dom vet uppenbarligen inte varför dom är kallade. Alla är mellan 12 och 14 år gamla. Vi pratar lite, två av tjejerna har oranga förkläden, där det står Prefect. Vi frågar vad det innebär, jo sa dom, det innebär att vi håller lite ordning på våra kompisar. Så bra, sa vi, det kanske behövs och det tyckte dom absolut.
![]() |
| Dineo och Bukhobakhe var helt uppenbart stolta över att vara prefekter. |
Mr Majingo kom, mycket elegant och snygg i brun läderjacka och snygga skinnskor men snäll, vaken och verkar både bry sig om och ha fullständig koll på att barnen sköter sig och gör det som är rätt och riktigt i skolan. Vi håller ett litet tal, pratar om vikten av att använda "Brain, Heart, Feet" för att det ska gå en bra i livet. Vi delar sen ut våra örnar till barnen i tur och ordning. Dom blir först lite överrumplade men sen så glada.
![]() |
| Det officiella kortet, ordning och reda och uppställning |
![]() |
| Tulie tar selfies med mycket bus i, bra jobbat, Thuli |
Vi har ett ärende sen till Imibala. Jag har sett en fin tavla där som en av barnen har gjort och jag ville så gärna köpa den. Ja visst säger Tracey, det går jättebra. Du får bestämma ett pris och så blir det som en donation till Imibala. Den unge konstnären får ett "Artkit" som han/hon kan använda till nya konstverk.
![]() |
| Chryst Olwan Mankou, inte så stor men har verkligen gjort en så härlig tavla, lycklig, glad och med en guldglimmande stjärnhimmel |
![]() |
| Starry Night |
Fantastiskt fint, i dag har jag hämtat tavlan. Den unge konstnären är en kille, Chryst Olwan Mankou, som går i grade 5 på False Bay Primary, bara 11-12 år alltså. Han tyckte det var jättekul att någon verkligen vill köpa hans tavla och han kallar den "Starry Night".
![]() |
| Mycket nöjda var vi. Den ser kanske lite liten ut där på vår stora vägg. Ändå blir det en fin harmoni tillsammans med vår Afrikaflicka |
![]() |
| Stefan gillar den också, fortfarande lite liten men ändå bra |
I morgon bär det alltså av till flygplatsen. Vår vän Sven-Åke kommer att köra oss dit och i Göteborg blir vi hämtade av en annan vän, Lars-Åke. Vi har det verkligen så bra, som blir så omskötta. Vi ser båda fram mot att se och känna in vårt Sverige igen.
Viktigast av allt, träffa dotter Lisa med familj på traditionsenlig Öppna Hunö helg i maj. Peter är i Dubai så Peter och hans tjejer träffar vi inte förrän till midsommar. Men vi ska röja ut garage och vinförråd i vårt nyss sålda hus i hörnet på Gamla Vägen 10/Hinsholmsgatan 2 och så skall vi åka till KIA Oskarshamn och hämta ut vår nya blåa elbil, en KIA EV6. Home, Sweet Home!

































