2023, musik-, mat och vänglädje, kvartal 1

Stefan, vår vän Lisa H och broder Ulf har alla fyllt år och alla fick samma födelsedagspresent, Två biljetter till en föreställningen Come together på Theatre on the Bay i Camps Bay den 11 februari. Kan ni gissa, ja, så klart en Betlesföreställning! Denna gång med musik, dans och gamla filmer från Beatles högttidstid. Visst låter det bra tyckte vi!

Och det var det också. Beatlesfilmerna från förr var förstås jättebra men sångarna och dansarna från i dag var verkligen fantastiska också. Vilken föreställning, vi var alla bedårade! Jättebra!

Detta trots att vi kom för sent. Vi bjöd nämligen på mat innan och kom iväg lite sent. Matiné kl 16 en lördageftermiddag. Inte bra, massor med trafik, vi kom för sent. Men vi blev insläppta och transporterade till våra platser, allt gott.

Vem tar bilden, måste vara Thomas! Pia och Ulf är med, Inger och Stefan och Lisa är med. Vilken fin teater, som ett vackert smycke, liten och trevlig. Alla sitter nära scenen. 

Nedanför, på andra sidan vägen ligger en saltvattenpool med Atlantens kalla och salta vatten. Förvånansvärt många badar.

Här ligger själva stranden i Camps Bay. Massor med folk, sen ligger alla barer och restauranger på andra sidan vägen. Här blev det en drink efter föreställningen före hemfärd, mys.

Valentines dagen måste ju också firas och vi har en tradition. Vi brukar nämligen gå till Clos Malverne på lite fine dining och det gjorde vi i år också. Denna gång blev det lunch tillsammans med Holmgrens, Lindbloms, Siwmarks och så jag. Den gode Stefan hade fått problem med magen och kunde bara inte gå. Så trots att det var Valentines Day så blev det så. Nu fick jag lite dåligt samvete men jag vet ju att du mådde bra sen, Stefan och rosor hade du ju fått, puss o kram på dig!

Bästa bordet fick vi i hörnan med utsikt över både vacker natur och hela livet i restaurangen

Vackert som en tavla

En Svalorna träff hade vi hemma hos mig den 22 februari. Vi brukar ses en gång i månaden och turas om att träffas hos varandra. Alla är välkomna kl 11 och så bjuder vi på smörgås, kaka och kaffe eller liknande och så pratar vi i två timmar och sen åker alla hem. Vi hinner aldrig prata färdigt så då längtar vi till nästa gång. Det är bra. Svalorna startade en gång för ca 20-25 år sedan för att Sydafrikanska svenskor skulle få möjlighet att prata och träna svenska med svenskor. 

Carola, Anna-Karin, jag och Ann-Mari i bild, 9 personer var vi sammanlagt. Inte så många men märk väl, bara 3 ursprungliga svalor dvs från de ursprungliga Sydafrikasvalorna är kvar. 6 damer gick bort under förra året, helt osannolikt. Men så är livet, tre finns kvar, Carola, Ann-Mari och Bee. 

En vecka senare bjuder Ulf, broder Ulf, in ett helt gäng vänner till Tokara för att fira födelsedagen, som var den 2 februari. Vi är många, kanske 10 eller 12 stycken. Allting är så jättegott och fint men vi har inga bilder från denna supergoda lunch, vars toppupplevelse i matväg var 4 ostron, tro det eller ej! Dom ska ni få se på bild iallafall. Men tack Ulf för en fantastisk lunch och så trevligt vi hade!

4 mjälla, fantastiskt fräscha ostron var och en med sin smaksättning. Jag var misstänksam, brukar bara ha några droppar citron på men så gott det var. Man skulle äta från vänster till höger och nr 3 från vänster var smaksatt med färska hallon. 

Innan Lisa och Thomas åkte skulle vi äta en fine dining middag på Rust En Vrede. Thomas ringde, fanns inget ledigt. Vi var där i sponsorsyfte för Imibala och Stefan satte upp oss på väntelista och se torsdag 2/3 fanns det plats för oss, trevligt.

Anderssons, Siwmarks, Pia o Ulf, Stefan och jag och Lisa H. Thomas drog sig tillbaka i sista stund. Det kändes för mycket med en stor måltid. Men vi andra njöt av godsakerna. Lite olika uppfattning hade vi om maten men jag tyckte mycket var fantastiskt gott.

En liten hjortfilé, rasande gott. Goda viner där smaken förhöjdes genom serveringen i olikt formade glas. Man inbillar sig iallafall att det spelar roll

Startlight Classic, omtalad, uppskattad föreställning med främst klassisk musik, som sponsras av RNB, en stor bank här i Sydafrika. Varje år lika fantastisk, verkar alltid vara utsåld och varje gång i slutet så släpps populärmusiken ut, pop, musikal, lättare musik, oftast det bästa på hela föreställningen, tycker jag. Söndag den 4/3 var vi där.

Rickard Cock är konferencier som alltid men har detta år fått en hjälpreda med en svadande tunga, som vi inte var säkra på att han riktigt gillade. 

Ljudet var bara otroligt bra. Man hörde precis allt, tal som musik. Tyvärr kom vi alldeles för sent. Man ska helt enkelt sitta långt fram så att man är med. Vädret var inte heller så bra med regn av och till. Jag såg ingen som gick. Gott betyg.

Alla tänder sina ljus, skapar skönhet, glädje och gemenskap i mörkret. Fint!

Lisa och Thomas, vi var många som fick komma på er tack, hej då och vi ses igen -  lunch på Stephanies den 9/3. Så mycket glada och kärleksfulla ord det yttrades. Framför allt var vi alla så glada för allt vi fått vara med om tillsammans. Vi vet var ni finns framöver, först i Kåseberga och finns ni inte där så har ni flyttat till Malmö. 

Tack kära Lisa och Thomas för en fantastiskt god lunch, tack för era fina tal och framför allt, tack för allt vi har upplevt tillsammans, alla fina samtal vi haft om smått och stort och allt vi skrattat åt tillsammans! Må gott i Kåseberga

Detta var sista för nu men det kommer mera sen. Så glad att vi verkligen tar tillfället i akt att träffa våra vänner, äta, lyssna på musik och ha kul tillsammans. Sydafrika har verkligen mycket att erbjuda.